Fiskars Bruks Historia

Holländaren Peter Thorwöste grundade Fiskars bruk sedan han av drottning Kristina fått privilegier att tillverka gjutna och smidda produkter med undantag för kanoner. Samma år fick han också tillstånd att anlägga en masugn och en stångjärnshammare i Fiskars. Redan ett par år tidigare hade Thorwöste övertagit bruket i det närbelägna Antskog.

På 1600-talet blev Pojo socken ett centrum för järnframställning i Finland; år 1640 grundades Antskog bruk, bruket i Billnäs 1641 och sedan Fiskars år 1649. Inte långt därifrån fanns då redan såväl år 1616 grundade Svartå bruk som det år 1646 grundade bruket i Fagervik. Trots att den järnmalm som behövdes för produktionen i Fiskars fraktades från gruvan på Utö i Stockholms skärgård var det lönsamt att grunda järnbruk i Finland. I Pojo socken med omnejd fanns förutom outnyttjad vattenkraft också ansenliga skogsområden. Skogen var viktig för kolningen och sålunda kunde kronan spara på skogarna i Bergslagen. Dessutom fanns det en lämplig hamnplats i Skuru.

Fiskars-bolaget idag

År 2014 hade det gått 365 år sedan Fiskars grundades. I dag är Fiskarskoncernen ett internationellt bolag som har en konsumentdriven verksamhetsmodell och som bygger sin tillväxt på starka specialvarumärken. Fiskars säljer konsumentprodukter för hem, trädgård och uteliv som är kända för sin funktionalitet och sin toppdesign. Koncernens internationella huvudvarumärken är Fiskars, Iittala och Gerber. 
Mera information om Fiskarskoncernen på sidan www.fiskarsgroup.com.

Bekanta dig med Fiskars Bruk

Hasselbacka

Bostadsområde för arbetarna. Byggt omkring 1890. Ägs av Raseborgs stad.

Läs mer
Kulla

Kulla är en grupp av bostadshus och ekonomibyggnader som 1859 byggdes för valsverksarbetarna. Under Julins era antog man att de hus som byggts högre upp på sluttningen var hälsosammare än de gamla bostäderna som låg nere i dalen. Byggnader, som idag är renoverade och inrymmer ca 10 hushåll, hade tidigare över 200 boende av vilka 160 var barn.

Läs mer
Gjuteriet

Det fanns två kupolugnar i gjuteriet som blev färdigt 1836. Gjuteriets produktion gick huvudsakligen till brukets egen tillverkning. Gjuteriet tillverkade t.ex. kugghjul och maskindelar, men också grytor, stekpannor, spisar och andra hushållsartiklar som gick till försäljning. En verkligt stor beställning för gjuteriet var ett vattenhjul och nittio gjutjärnskolonner för Finlaysons fabrik i Tammerfors som byggdes 1837. Gjuteriet lades ner 1954.

Läs mer
Mekaniska verkstaden

Den första finska mekaniska verkstaden byggdes i Fiskars 1837. I bottenvåningen låg svarveriet och smedjan, på övre våningen fanns filverkstaden, modellsnickeriet och ritverkstaden. Från maskinverkstaden i Fiskars härstammar bl.a. de första finska ångfartygsmaskinerna, port- och brokonstruktionerna i järn till Saima kanal och otaliga lantbruksredskap. Idag inrymmer byggnaden möbelsnickeri Nikari Oy.

Läs mer
Slaggbyggnaden

"Slaggbyggnaden" uppfördes som fabriksmatsal 1842. Utnyttjas numera av bymuseet (23), t.ex. för specialutställningar.

Läs mer
Plogverkstaden

Byggnaden från 1914 var ursprungligen plogverkstad. På 1970-talet byggdes verkstaden ut med en fabrikslokal. I dag finns här olika typer av butiks-, arbets- och kontorsrum.

Läs mer
Ladugården

Stenladugården byggdes år 1921 och var hem för cirka 150 kor. I dag inrymmer byggnaden Desicos ljusfabrik och Tahvoset Garden Shop. Arkitekten Lars Sonck har eventuellt ritat ladugården.

Läs mer
Åkerraden

Åkerraden är den övre bruksgatan i Fiskars. Åkerradens röda bostadshus har fått sin nuvarande gestalt på 1820- och 1830-talen. Då renoverade eller byggde man helt om åtta arbetarbostäder från slutet av 1700-talet. Bostäderna sanerades 1992.

Läs mer
Kardusen

Bruksinvånarna gav det lilla stenhuset i två våningar smeknamnet Kardusen, tobakslådan. Kardusen uppfördes 1843 för de engelska klensmeder som flyttade från Sheffield till Fiskars.

Läs mer
Skomakarbacken

Ursprungligen bostadshus för arbetare, i dag bor där många hantverkare och konstnärer.

Läs mer
Kaserner

Kasernerna är bostadshus som byggdes för brukets arbetare. Den äldre, till höger från torget sett, ritades av C.L. Engel och byggdes 1827. Den vänstra "nya" kasernen från 1852 härstammar från J.E. Wiiks ritbord. Mellan byggnaderna i empireanda finns fogdens trähus från 1849. Kasernerna totalsanerades och moderniserades invändigt på 1990-talet. Kasernerna är fortfarande bostadshus men har också plats för hantverkarnas och formgivarnas arbetsrum och butiker.

Läs mer
Brandstationen

Brandstationen byggdes om 1931 när Fiskars frivilliga brandkår fyllde 50 år. Slangarna torkades i det höga tornet.

Läs mer
Tvättstugan

Rödtegelbyggnaden Tvättstugan blev färdig 1860. Till en början fanns här tvätteri, mangelsal och bagarstuga. Senare har övervåningen varit folkskola, lärarbostad (på 1920- och 1930-talet) och telefoncentral. På 1980-talet fanns Pojo kommuns filialbibliotek i byggnaden. I dag är Tvättstugan – i likhet med många andra av brukets byggnader – en fungerande kombination av bostäder och arbetsrum.

Läs mer
Tornursbyggnaden

Tornursbyggnaden i rödtegel byggdes 1826 och var ursprungligen skola. Byggnaden höjdes på 1830-talet och byggdes ut med en stallflygel. Samtidigt uppfördes ett klocktorn i trä med en äkta Könniklocka. Klockan som bär numret 9 har sedan 1842 angett tiden för brukets invånare. Arkitekterna C.L. Engel, A. Peel och A.F. Granstedt har alla bidragit till utformningen av byggnaden. I dag inrymmer den bostäder, butiker och utställningslokaler.

Läs mer
Kvarnen

Den nya kvarnen i slaggtegel byggdes 1898 på en gammal kvarnplats. Det berättas att kvarnen i Fiskars var den mest populära i socknen. Den var i funktion ända till 1950-talet.

Mer om Kvarnen i Fiskars Museums mediaguide: Läs mer

Stenhuset

Brukets huvudbyggnad Stenhuset byggdes 1816–1822. Huset var ursprungligen ägarens bostad och centrum för brukets förvaltning. De första ritningarna till den nyklassiska byggnaden gjordes av Pehr Granstedt, vars ritningar kompletterades av en plan till utbyggnad av Charles Bassi. Också C.L. Engel bidrog till ritningarna. Engels flygelbyggnader som syns på bilden byggdes emellertid aldrig. I dag används byggnaden för bolagets representation.

Läs mer
Brukskontoret

Fiskars äldsta bevarade byggnad är Brukskontoret från 1765. Byggnaden var ursprungligen brukspatronens bostad. På 1800-talet var huset rödmyllat. Brukskontorets nuvarande utseende är resultatet av en ombyggnad som gjordes 1911. Den äldsta bevarade delen är gavelns "kassavalv" i sten där brukets kassakista förvarades. Fiskars Fastigheter har sitt kontor i huset idag.

Läs mer
Finsmedjan

Finsmedjan, ritad av C.L. Engel och uppförd 1832, var ursprungligen ett envåningshus. År 1851 byggdes en övervåning av trä enligt ritningar av J.E. Wiik. Huset brann 1888 men återuppfördes samma år, nu av rödtegel. Den låga tillbyggnaden är från början av 1900-talet. Byggnaden renoverades på 1980-talet. I den gamla finsmedjan finns idag hotell- och konferenscentret, Hotel Tegel.

Läs mer
Kopparsmedjan

Kopparsmedjan byggdes ursprungligen 1818. Stenhuset i två våningar brann 1855, men byggdes upp på nytt. När kopparsmidet upphörde förlades finsmedjans produktion till bottenvåningen och slipverkstaden flyttade in på övervåningen. År 1898 fick byggnaden en tredje våning. I dag finns det utställningslokaler, butik och restaurang i kopparsmedjan.

Läs mer
Magasinet

Sädesmagasinet från 1902 är byggt av slaggtegel. Ritningarna till magasinet i massiv nyrenässans gjordes av Waldemar Aspelin. Magasinet har varit utställningslokal sedan 1996.

Läs mer
Fiskars Wärdshus

Det aktningsvärda Wärdshuset från 1836 tar alltjämt emot hotell- och matgäster. Den representativa stenbyggnaden i nyklassisk stil ritades av arkitekt A.F. Granstedt och kallas av bruksborna för Wärssy. Den nya hotellbyggnaden mellan Wärdshuset och Lokalen är från år 2003.

Läs mer
Lokalen

Samlingslokalen eller rätt och slätt Lokalen är ett föreningshus i sekelskiftets historiserande stil, ritat av arkitekt Waldemar Aspelin. Huset var ett resultat av bruksinvånarnas gemensamma ansträngningar. Lokalens stora festsal har målningar från 1938 av Lennart Segerstråle. Målningarna återger en bit av brukets historia eftersom konstnären använde invånarna som modeller. Huset har sett många möten och fester och används fortfarande som samlingslokal.

Läs mer